Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, förhandlingsresultat 2020 Inom den kommunala sektorn uppnåddes ett förhandlingsresultat som Tehys fullmäktige har godkänt den 28 maj 2020. I lösningen ingår bland annat löneförhöjningar, avskaffande av den förlängda arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet och ett eget kollektivavtal för social- och hälsovårdsbranschen. I det här brevet förklaras huvudpunkterna i förhandlingsresultatet. De nya kommunala kollektivavtalen gäller från 1 april 2020 till 28 februari 2022.
Från jämställdhetsrunda till coronavår De kommunala kollektivavtalen upphörde att gälla den 31 mars 2020. Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal inleddes redan i början av året. Tehys styrelse hade som mål att uppnå löneförhöjningar minst enligt den allmänna linjen, avskaffa den förlängda arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet, främja jämställda löner och få till stånd ett eget kollektivavtal för social- och hälsovårdsbranschen. Världen förändrades i mars när coronaepidemin drabbade även Finland. Landets regering föreslog att beredskapslagen skulle tas i bruk. Riksdagen beslutade om undantagsbestämmelser för i synnerhet anställda inom social- och hälsovårdsbranschen, och i hela landet förberedde man sig för att ta hand om ett stort antal coronapatienter. De övriga begränsningsåtgärderna fungerade dock bra och epidemins första våg förblev mindre än befarat. Undantagen som begränsar de grundläggande rättigheterna för social- och hälsovårdspersonalen har dock inte hävts, utan fortsätter att gälla till den 30 juni. Tehy hade förberett sig för nödvändiga stridsåtgärder för att främja målen i förhandlingarna. Coronaepidemin och undantagsbestämmelserna i anslutning till den hindrade i praktiken genomförandet av stridsåtgärden. Förhandlingarna fortsatte, delvis under ledning av riksförlikningsmannen, som även kom med ett lösningsförslag före valborg. Tehy godkände det inte, eftersom lösningen till viss del även skulle ha försämrat tehyiternas arbetsvillkor. Efter en två veckors paus återvände man till förhandlingsbordet och det nya kollektivavtalet har nu godkänts i Tehys fullmäktige. Coronaepidemin har slagit hårt mot statens och kommunernas ekonomiska situation. Även uppskattningarna av hur länge de ekonomiska svårigheterna kommer att pågå har förlängts. Det betyder även att de kommunala arbetsgivarnas lönebetalningsförmåga försvagas. Löneförhöjningarna i det kollektivavtal som nu har godkänts är emellertid på samma nivå som de förhöjningar man avtalade om i industrins kollektivavtal före epidemin. Kollektivavtal för social- och hälsovårdsbranschen Tehys långvariga krav på ett eget kollektivavtal för social- och hälsovårdsbranschen blir äntligen verklighet. Social- och hälsovårdsavtalet träder i kraft den 1 september 2021, och ikraftträdandet är inte beroende av till exempel hur social- och hälsovårdsreformen framskrider. Till social- och hälsovårdsavtalet överförs personal som omfattas av bilagorna 3 och 4 i nuvarande AKTA, det vill säga personal inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Framöver kommer man således att förhandla om arbetsvillkoren för anställda inom social- och hälsovården vid ett eget förhandlingsbord, precis som för läkare och lärare. Social- och hälsovårdsavtalet är ett verktyg för framtiden, som vi kan använda för att utveckla egna arbetsvillkor för löner och arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen. Man har kommit överens om att under avtalsperioden utveckla löne- och arbetstidsbestämmelserna i social- och hälsovårdsavtalet i arbetsgrupper för dessa. Detta arbete inleds genast i början av hösten.
Personal inom småbarnspedagogiken som är medlemmar i Tehy fortsätter att omfattas av AKTA. Lärare och chefer inom småbarnspedagogiken överförs från AKTA till UKTA den 1 september 2021. Personalen inom småbarnspedagogiken kommer framöver att omfattas av två olika kollektivavtal (AKTA och UKTA). Tehy förhandlar och sköter intressebevakningen för sina medlemmar inom småbarnspedagogiken under AKTA även i fortsättningen. Eftersom såväl bilagorna 3 och 4 som lärarna och cheferna inom småbarnspedagogiken försvinner från AKTA:s tillämpningsområde, förbättras tehyiternas förhandlingsposition.
Löneförhöjningar Sett till kostnadseffekterna är löneförhöjningarna i linje med industrins spelöppnare (kollektivavtalet mellan Industriförbundet och Teknologiindustrin). De allmänna höjningarna (två stycken) betalas till alla. Om allokeringen av den lokala justeringspotten förhandlas lokalt. Förhandlingarna förs mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Vid allokeringen av potten beaktas bland annat vidareutvecklingen av lokala lönesystem, korrigeringen av lokala lönebrister och stödjande av omorganisering av funktioner och uppgifter som ökar produktiviteten.
Om man inte lyckas enas om riktningen av den lokala potten beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten till höjningar av uppgiftsspecifika löner och/eller personliga tillägg eller motsvarande höjningar. Löneförhöjningarna under avtalsperioden är - en allmän höjning på 26 euro, dock minst 1,22 procent, som görs den 1.8.2020
- en allmän höjning på 1,0 procent samt en lokal justeringspott på 0,8 procent som betalas från den 1.4.2021.
I avtalshelheten ingår inte jämställdhetsprogrammet för lönerna som Tehy tidigare har krävt. Orsaken till detta är den allvarliga ekonomiska nedgången. Arbetet för att främja lika löner under avtalsperioden utförs dock av en arbetsgrupp med uppgift att utreda såväl lönejämställdhet och frågor kring löneutvecklingen inom den kommunala sektorn som att ställa upp ett löneprogram. Avskaffande av den förlängda arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet och andra ändringar i arbetstiderna från och med den 31 augusti 2020 Den förlängda arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet avlägsnas från AKTA den 31 augusti 2020 eller från och med den arbetsperiod som inleds närmast detta datum. Därmed förkortas den regelbundna arbetstiden med 30 minuter i veckan (eller 1,5 timme/tre veckors arbetsperiod).
På grund av den förkortade arbetstiden avtalades om följande flexibilitet när det gäller arbetstidsbestämmelserna: 1. När det gäller periodarbetstid preciserades om tillämpning av utjämningsperioder på fyra veckor. Utjämningsperioder på fyra veckor kan användas kontinuerligt till exempel när den anställda i huvudsak arbetar nattskift eller är deltidsanställd och det på grund av detta finns ett behov av att jämna ut timmarna över fyraveckorsperioder. Därtill kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när flera söckenhelger infaller under arbetsperioden. När arbetsperioden omfattar fyra veckor ska arbetsgivaren ge åtminstone en ledig dag som är lika lång som arbetsdagen i medeltal som förkortning av arbetstiden för söckenhelger. Förkortningen kan inte heller delas upp under arbetsperioden. 2. Plussaldot för flexibel arbetstid stiger från 40 till 50 timmar. 3. Vid periodarbete kan längden på ett nattskift vara högst 11 timmar istället för 10. Tidigare kunde man enligt AKTA använda 11 timmar långa arbetsskift endast på psykiatriska sjukhus och institutioner för personer med intellektuell funktionsnedsättning (samt även på andra ställen enligt lokala avtal). 4. Granskningstiden för maximiantalet arbetstimmar förlängs med en bestämmelse i AKTA från arbetstidslagens fyra månader till tolv månader. Det här innebär att arbetsgivaren ska följa upp medeltalet på maximiantalet arbetstimmar (48 timmar/vecka) för all förverkligad arbetstid för tidsperioder på ett år. Byte av semesterpenning Att byta semesterpenningen mot ledighet har hittills krävt att det finns ett lokalt avtal mellan arbetsgivaren och fackavdelningen. I fortsättningen kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om att byta semesterpenningen mot ledighet. Bestämmelsen har i övrigt samma innehåll som i bilaga 15 i det kollektivavtal för den kommunala sektorn som upphörde. Visserligen har antalet lediga dagar för semesterpenningen höjts till 50 procent av antalet intjänade semesterdagar, eftersom nedskärningarna i semesterpenningen har upphört. Coronatillägg Man har inte avtalat om något coronatillägg i kollektivavtalet. För att få det krävs finansiering från Finlands regering. Vi fortsätter att påverka i frågan.
Det bör noteras att ett coronatillägg skulle ha ingått i lösningsförslaget som riksförlikningsmannen tidigare presenterade, men målgruppen för det var begränsad och omfattade till exempel inte alls personalen inom äldreservicen. Därtill skulle beslutet om den slutgiltiga riktningen av det helt och hållet fallit på arbetsgivaren och eftersom även läkare skulle ha varit mottagare av det, hade dess betydelse för tehyiterna blivit minimal. Om coronatillägget i riksförlikningsmannens lösningsförslag skulle ha fördelats jämnt mellan alla som skulle ha omfattats av det, hade engångsersättningen varit under 40 euro. Tehy och SuPer har till landets regering den 27 maj presenterat ett yrkande om en engångsersättning till de arbetstagare som i sitt arbete utsätts för coronaviruset och omfattas av beredskapslagens restriktioner. Ändringar i AKTA på grund av den nya arbetstidslagen Den nya arbetstidslagen trädde i kraft den 1 januari 2020. I och med lagändringen har även vissa arbetstidsbestämmelser i kapitel III i AKTA ändrats. Ändringarna är närmast tekniska uppdateringar av paragrafer och termer som inte inverkar på tolkningen av bestämmelserna, förutom några små förbättringar. Förbättringarna gäller definitionen av den tid som räknas som arbetstid, delgivande av villkoren för jour, beviljande av hela lediga dagar från plussaldot vid flexibel arbetstid samt avvikelser från veckovila. Förbättringar i verksamhetsförutsättningarna för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige Förtroendemannens tidsanvändning är en av hörnstenarna i effektiv intressebevakning. Inför föregående avtalsperiod hade man kommit överens en tidsbegränsad förbättring av förtroendemäns tidsanvändning, och den har nu förlängts. Regelbunden befrielse från arbetet som beviljas förtroendemannen under avtalsperioden är i medeltal en arbetsdag i veckan per 105 anställda som hen representerar. Även ersättningarna till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige har höjts. Minimilönen för förtroendemän är - minst 2 026 euro från och med 1.8.2020 och
- minst 2 046,26 euro i månaden från och med 1.4.2021.
- Även förtroendemannaersättningarna har höjts.
FörtroendemannaersättningenAntalet anställda som förtroendemannen representerar | 1.8.2020 €/mån. | 1.4.2021 €/mån. | 5-79 | 76 | 77 | 80-159 | 95 | 96 | 160-249 | 113 | 114 | 250-339 | 150 | 152 | 340-449 | 196 | 198 | 450-699 | 230 | 232 | 700- | 263 | 266 | Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktige: • 95 euro från och med 1.8.2020 • 96 euro från och med 1.4.2021. Om en arbetarskyddsfullmäktig representerar 700 eller fler anställda: • 263 euro från och med 1.8.2020 • 266 euro från och med 1.4.2021. Arbetsgrupper För avtalsperioden inrättas fyra arbetsgrupper för att utreda lönesystemet, familjeledighetsfrågor, bundenheten i arbetet och arbetsresor samt bestämmelserna om sjukledighet enligt AKTA (det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet). OBS! I arbetsgruppen för lönesystemet enligt AKTA behandlas inte frågor i bilagorna 3 och 4, utan utvecklingen av dem sker inom ramarna för social- och hälsovårdsavtalet. Flytt av arbetstagare till andra uppgifter – inga försämringar Enligt 10 § i kapitel I i AKTA får arbetsgivaren tillfälligt flytta en arbetstagare till andra uppgifter för högst åtta veckor i taget. Den här möjligheten har arbetsgivarna också använt sig mycket av nu under coronaepidemin. I riksförlikningsmannens lösningsförslag, som Tehy tidigare avslog, ingick ett förslag om en betydande försämring av den här bestämmelsen. Enligt den skulle en arbetstagare ha kunnat flyttas till andra uppgifter i upp till 7,5 månader och lönen skulle ha kunnat sänkas. I avtalet som nu har ingåtts ingår ingen sådan försämring, eftersom bestämmelsen inte ändrades.
|